Som en del av arvsfondsprojektet Perspektiva har vi mött en grupp Rödakorsvärdar på Skånes universitetssjukhus. Rödakorsvärdarna arbetar ideellt på Skånes Universitetssjukhus, både i Malmö och Lund. De syns i entréhallar, på mottagningar och avdelningar. Vi ville höra hur de upplever den personcentrerade vården på Skånes Universitetssjukhus och hur de själva bidrar.
Kan erbjuda sin tid
Rödakorsvärdarna har en viktig funktion inom sjukvården. De ser människorna på sjukhuset, de visar vägen, lyssnar, skojar och lugnar. De bjuder på sin erfarenhet och de tar sig tid.
Jag kan erbjuda all min totala närvaro och tid.
Rödakorsvärdarna ser ofta tidsbrist och samvetsstress hos personalen. Och de ser de att de kan hjälpa till.
Jag brukar säga till personalen att skicka in mig. Jag kan se patienterna och lugna ner dem.
Kontakten med vården brister
Rödakorsvärdarna vill gärna utveckla samarbetet med sjukvården. Kontakten med vårdpersonalen är personberoende och kvaliteten varierar över tid. Alla känner inte till vad Rödakorsvärdarna gör och vad de kan bidra med. Det händer att vårdanställda hindrar Rödakorsvärdarna från att gå in på vårdrum, medan andra tydligt ser vad värdarna kan bidra med.
Någon gång har jag fått höra: Kan du ta hand om Sixten? Han är hungrig. Jag blev så glad. Vi är lika viktiga för personalen.
Gläds åt att kunna hjälpa
Vad är de då som motiverar Rödakorsvärdarna att bidra med sin tid? Jo, det är glädjen över att få hjälpa till och den djupa tacksamheten från vårdpersonal och patienter.
Det är den största egotrippen i mitt liv. Jag kallas för ängel flera gånger om dagen.