Hur skapas en vård där barn och deras familjer känner sig trygga, delaktiga och sedda? Detta var en central fråga när Barnkirurgi i Lund utvärderades inom arvsfondsprojektet Perspektiva.
Resultatet visar att erfarenheterna av vården varierar. Många beskriver ett engagerat och professionellt bemötande där personalens kompetens och omtanke skapar trygghet i en ofta utsatt situation. Samtidigt pekar andra på utvecklingsområden, såsom bristande kommunikation och bemötande, stressiga vårdmiljöer samt lokaler som inte alltid är anpassade för barn med funktionsnedsättning.
Trots de olika erfarenheterna finns en tydlig gemensam nämnare: bemötande, trygghet och tillit har stor betydelse för hur vården upplevs.
Information som skapar förutsättningar
För många familjer börjar vårdbesöket långt innan de kommer till sjukhuset. Att kunna förbereda barnet på vad som ska hända, förstå olika moment och känna igen rutiner och miljöer beskrivs som avgörande för att minska oro och stress.
Utvärderingen visar därför att tydlig, individanpassad och tillgänglig information inte bara underlättar besöket utan också stärker känslan av trygghet och delaktighet.
Föräldrarnas kunskap en viktig resurs
Föräldrar till barn med omfattande vårdbehov utvecklar ofta en djup kunskap om sitt barns kommunikation, stressreaktioner och individuella behov. I utvärderingen beskriver flera att denna erfarenhetskunskap är central för att vården ska fungera väl.
Samtidigt upplever flera deltagare att deras kunskap inte alltid tas tillvara i mötet med vården. När professionens medicinska kompetens kombineras med familjernas erfarenheter finns goda möjligheter att skapa bättre förutsättningar för barnet och en mer personcentrerad vård.
Analysen visar också att många familjer upplever att de själva behöver ta ett stort ansvar för att samordna barnets olika vårdkontakter över tid.
Tillgängliga miljöer gör skillnad
Den fysiska miljön lyfts också fram som en viktig del av vårdupplevelsen. Deltagarna beskriver behovet av lugnare väntrum, bättre anpassningar för barn med rörelsenedsättning, mer tillgängliga toaletter och miljöer som fungerar för barn och unga med olika förutsättningar.
Även små förändringar i den fysiska miljön kan enligt deltagarna bidra till ökad trygghet och ge bättre förutsättningar för ett gott vårdmöte.
Delaktighet och stöd kan stärkas
Enkätundersökningen visar att det finns möjligheter att ytterligare stärka patienters och närståendes upplevelse av stöd och delaktighet. Cirka 60 procent av de svarande uppger att de inte alltid får det stöd de behöver för att vårdbesöket ska fungera så bra som möjligt.
Endast omkring hälften anser att personalen ofta lyssnar på dem och av de 15 personer som besvarade frågan om delaktighet uppger fem att de ofta känner sig delaktiga i vården.
Resultaten pekar därmed på att ett fortsatt arbete med dialog, kommunikation och personcentrering kan bidra till att stärka vårdupplevelsen för barn och deras familjer.
Om utvärderingen
Utvärderingen har genomförts av en fokusgrupp bestående av sju personer med erfarenhet av att deras barn vårdats på Barnkirurgi i Lund. Gruppen har deltagit i tre workshops och ett platsbesök där vårdupplevelsen analyserats utifrån patienters och närståendes perspektiv. Parallellt har synpunkter samlats in genom en enkätundersökning som besvarades av 38 personer.
Syftet har varit att fånga erfarenheter av vården med fokus på personcentrering, tillgänglighet och hur vården fungerar i praktiken över tid.
Om Perspektiva
Perspektiva är ett arvsfondsprojekt som drivs av Funktionsrätt Skåne i nära samarbete med Skånes universitetssjukhus. Projektets mål är att utveckla den personcentrerade vården genom att ta tillvara patienters och närståendes erfarenheter och skapa nya former för samverkan mellan vården och patientorganisationerna.
Utvärderingen av Barnkirurgi i Lund är den tredje av totalt 12 verksamhetsutvärderingar som genomförs under projektperioden. Projektet finansieras av medel från Allmänna Arvsfonden.